وَمَا كَانَ لَهُۥ عَلَيۡهِم مِّن سُلۡطَٰنٍ إِلَّا لِنَعۡلَمَ مَن يُؤۡمِنُ بِٱلۡأٓخِرَةِ مِمَّنۡ هُوَ مِنۡهَا فِي شَكّٖۗ وَرَبُّكَ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٍ حَفِيظٞ٢١

Han hade dock ingen makt öfver dem. Det skedde blott, på det att vi skulle kunna urskilja dem, som trodde på det eviga, ifrån dem, som tviflade derpå; ty din Herre vakar öfver allting.

Han hade dock intet bemyndigande över dem, utan det skedde, för att vi skulle veta, vem som tror på det tillkommande livet bland dem, som hysa tvivel därom; ja, din Herre vaktar på allting

Han hade ingen myndighet över dem; men [Vi lät honom fresta människorna] för att det skulle framstå fullt klart, vem som tror på det eviga livet och vem som tvivlar. Din Herre vakar över allt.

Dock hade han ej något magt öfver dem, utom på det vi skulle känna den som trodde på det tillkommande lifvet, frän den som derom var i tvifvel: och din Herre är öfver allting väktare.