أَوَلَمۡ يَرَوۡاْ أَنَّا نَسُوقُ ٱلۡمَآءَ إِلَى ٱلۡأَرۡضِ ٱلۡجُرُزِ فَنُخۡرِجُ بِهِۦ زَرۡعٗا تَأۡكُلُ مِنۡهُ أَنۡعَٰمُهُمۡ وَأَنفُسُهُمۡۚ أَفَلَا يُبۡصِرُونَ٢٧

Märka de icke, att vi drifva regnmolnen till ett förtorkadt land och derigenom frambringa säd, hvaraf boskapen och de sjelfve lifnära sig? Se de då icke?

Hava de då ej lagt märke till att vi leda vattnet ned i den förtorkade jorden och därmed frambringa säd, som både deras boskap och de själva äta? Se de då ingenting?

Inser de inte att det är Vi som leder regnet till dött land så att det kan ge skördar som tjänar till föda för deras boskap och för dem själva? Skall de inte öppna sina ögon

Eller hafva de ej bemärkt, att vi drifva vattnet till den förtorkade jorden, och derigenom frambringa säd, hvaraf deras hjordar och de sjelfve nära sig? Skola de då ej se?