أَوَلَمۡ يَهۡدِ لَهُمۡ كَمۡ أَهۡلَكۡنَا مِن قَبۡلِهِم مِّنَ ٱلۡقُرُونِ يَمۡشُونَ فِي مَسَٰكِنِهِمۡۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٍۚ أَفَلَا يَسۡمَعُونَ٢٦

Är det icke en varnagel för dem, att vi hafva förgjort så många slägten före dem? De gå öfver deras bostäder. Deruti äro visserligen tecken. Höra de då icke?

Har det då icke blivit klart för dem, huru många släkten, bland vilkas boningar de vandra omkring, vi före dem tillintetgjort? Häri finnas sannerligen tecken. Höra de då ingenting?

Skall inte [vetskapen om] alla de släkten som Vi lät gå under före dem - [människor] vars boplatser de trampar - förmå dem att tänka sig för? I allt detta ligger sannerligen budskap; skall de inte lyssna

Har det ej blifvit utvisadt för dem, huru många slägter vi tillintetgjort före dem, bland hvilkas boningar de gå omkring? I detta är visserligen tecken: skola de då ej höra?