وَلَمَّآ أَن جَآءَتۡ رُسُلُنَا لُوطٗا سِيٓءَ بِهِمۡ وَضَاقَ بِهِمۡ ذَرۡعٗاۖ وَقَالُواْ لَا تَخَفۡ وَلَا تَحۡزَنۡ إِنَّا مُنَجُّوكَ وَأَهۡلَكَ إِلَّا ٱمۡرَأَتَكَ كَانَتۡ مِنَ ٱلۡغَٰبِرِينَ٣٣

Då våra sändebud kommo till Lot, blef han illa till mods och rådlös för deras ankomst. Men de sade: "frukta dig icke och var ej bekymrad! Vi vilja rädda dig och de dine, utom din hustru, ty hon hör till de öfverträdande.

Och då våra apostlar kommo till Lot, blev han bedrövad över dem, och hans arm var för svag att bistå dem. Då sade de: »Frukta ej och var ej bedrövad! Vi skola förvisso frälsa dig och de dina utom din hustru; hon hör till dem, som få stanna kvar.

Och när Våra sändebud kom till Lot såg han att han inte hade möjlighet att skydda dem och blev bedrövad; men de sade: "Var inte bekymrad och sörj inte! Vi skall rädda dig och de dina utom din hustru, som är bland dem som skall bli kvar.

Sannerligen skola vi nedbringa på denna stadens invånare straff från himmelen, emedan de uppfört sig gudlöst.