قَالَ إِنِّيٓ أُرِيدُ أَنۡ أُنكِحَكَ إِحۡدَى ٱبۡنَتَيَّ هَٰتَيۡنِ عَلَىٰٓ أَن تَأۡجُرَنِي ثَمَٰنِيَ حِجَجٖۖ فَإِنۡ أَتۡمَمۡتَ عَشۡرٗا فَمِنۡ عِندِكَۖ وَمَآ أُرِيدُ أَنۡ أَشُقَّ عَلَيۡكَۚ سَتَجِدُنِيٓ إِن شَآءَ ٱللَّهُ مِنَ ٱلصَّـٰلِحِينَ٢٧

Han svarade: "jag önskar, att gifva dig en af dessa mina två döttrar till hustru med det vilkor, att du tjenar mig i åtta år. Det får bero af dig, om du vill gå in på fulla tio år. Jag vill ej vara hård emot dig, och, om Gud vill, skall du finna i mig en rättskaffens man."

Han svarade: »Jag vill förvisso låta dig ingå äktenskap med den ena av mina båda döttrar här på det villkor, att du tager tjänst hos mig på åtta år; om du skall hålla ut hela tio, beror på dig själv, och jag vill ej bereda dig några svårigheter. Du skall, om Gud vill, finna, att jag hör till de rättfärdiga.«

[En dag] sade [fadern]: "Jag vill ge dig en av mina döttrar till hustru, på villkor att du stannar i min tjänst i åtta år; men om du önskar får du gärna stanna tio år. Jag skall inte göra svårigheter för dig. Om Gud vill, skall du finna en hederlig, rättsinnig man i mig."

Sade Schoaib: i sanning vill jag gifva dig till ägta en af dessa mina båda döttrar, emot det att du tjenar mig i åtta år; men om du fullbordar tio, det beror på dig sjelf: och jag vill ej ålägga dig någon svårighet, du skall finna mig, om Gud vill, bland de rättrådige.