ٱلۡخَبِيثَٰتُ لِلۡخَبِيثِينَ وَٱلۡخَبِيثُونَ لِلۡخَبِيثَٰتِۖ وَٱلطَّيِّبَٰتُ لِلطَّيِّبِينَ وَٱلطَّيِّبُونَ لِلطَّيِّبَٰتِۚ أُوْلَـٰٓئِكَ مُبَرَّءُونَ مِمَّا يَقُولُونَۖ لَهُم مَّغۡفِرَةٞ وَرِزۡقٞ كَرِيمٞ٢٦

Dåliga qvinnor äro för dålige männer, och dålige männer för dåliga qvinnor. Men dygdiga qvinnor äro för dygdige männer, och dygdige männer för dygdiga qvinnor. Dessa äro oskyldiga till det förtal, som riktas emot dem. De få förlåtelse och en härlig lön.

Dåliga kvinnor passa för dåliga män och dåliga män för dåliga kvinnor, goda kvinnor för goda män och goda män för goda kvinnor. Dessa äro oskyldiga till vad man säger; de skola få förlåtelse och en härlig lott.

De dåliga kvinnorna är för de dåliga männen och de dåliga männen för de dåliga kvinnorna, liksom de goda kvinnorna är för de goda männen och de goda männen för de goda kvinnorna. [Gud vet att] de är oskyldiga till vad [onda tungor] påstår om dem, [och] de skall få förlåtelse för sina synder och en frikostig belöning.

Elaka qvinnor må höra till elake män, och elake män till elaka qvinnor; men fromma qvinnor till fromme män, och fromme män till fromma qvinnor: desse äro frikände från hvad ondt som säges; de skola få förlåtelse och en prägtig försörjning. 346) Detta stycke uppenbarades för Abubekr's skull, som svor, att han framdeles ej ville gifva någonting till en sin släg- ting, en fattig Mohadjr, emedan denne varit en bland dem som utspridt det förargliga rygtet om Ayescha. Då profe- ten för honom uppläste denna vers, återtog han dock sin ed, och fortfor att utbetala den pension han gaf ifrågava- rande slägting. Se Marracci & Sale. *) Sådane, hvilka i förlitande på sitt samvetes vittnesbörd, ej brydde sig om att väga hvarje ord eller handling. Pro- feten måtte ansett sin älskling Ayescha hafva varit af en sådan natur. 447