وَلَقَدۡ قَالَ لَهُمۡ هَٰرُونُ مِن قَبۡلُ يَٰقَوۡمِ إِنَّمَا فُتِنتُم بِهِۦۖ وَإِنَّ رَبَّكُمُ ٱلرَّحۡمَٰنُ فَٱتَّبِعُونِي وَأَطِيعُوٓاْ أَمۡرِي٩٠

Aron hade förut sagt till dem: "o mitt folk! I frestens endast med denne kalf. Eder Herre är sannerligen den Barmhertige. Följen derföre mig och lyden min befallning.

Förut hade ju Aron sagt till dem: »Mitt folk, I frestens blott härmed! Eder Herre är förvisso Förbarmaren. Följen mig alltså och lyden mitt bud!«

Och tidigare hade Aron sagt till dem: "Här har ni prövats, mitt folk, [och inte bestått provet]; er Herre är den Nåderike [och ingen annan]! Följ nu mig och lyd mina befallningar!"

De svarade: vi hafva icke brutit löftet till dig, på vårt eget bevåg, men oss blefvo pålastade bördor abo 318) Dessa ord yttrades då Mose gick till berget Sinai att emot- taga Lagen, åtföljd af de sjuttio äldsta, som han på Guds befallning för detta ändamål utvalt och framför hvilka han skyndade sig i förväg. Se Marracci. * Det vill säga: sedan du lemnade dem för att komma hit. 319) Meningarne äro delade om hvilken denne person var, som af profeten här blifvit införd såsom Judarnes förförare. Att han ej dermed menade Aaron, hvilken Skriften uppgifver såsom kalfvens tillverkare, synes tydligt af texten. Moham- medanerne påstå att Sameri var blott ett binamn, derföre att ifrågavarande person var Samaritan (hvilket ej synes öfverensstämma med chronologiska data), och att hans rätta namn var Musa Ebn Dhafar. Se Sale. **) Nemligen Lagen, med villkor att de skulle blifva trogne sin Gud. 401 bördor af folkets smycken, och vi kastade dem i elden *), och likaledes kastade Sameri. Och han frambragte åt dem en kalfs kropp som råmade; och de sade: detta är eder Gud, och Moses Gud, ehuru han glömt honom. mo