فَأَكَلَا مِنۡهَا فَبَدَتۡ لَهُمَا سَوۡءَٰتُهُمَا وَطَفِقَا يَخۡصِفَانِ عَلَيۡهِمَا مِن وَرَقِ ٱلۡجَنَّةِۚ وَعَصَىٰٓ ءَادَمُ رَبَّهُۥ فَغَوَىٰ١٢١

Och de åto båda deraf och varsnade då sin nakenhet, och började hopsy löf af lustgårdens att skyla sig med. Och Adam lydde icke sin Herre, utan förirrade sig.

Och de åto därav. Så blev deras nakenhet uppenbar för dem, och de togo och fäste ihop paradisets löv för att skyla sig. Så var Adam olydig emot sin Herre och bragtes på fall.

Och de åt båda av dess [frukt] och blev på detta sätt medvetna om sin nakenhet och de försökte skyla sig med hopfästade blad från lustgården. Adam bröt [alltså] mot sin Herres befallning och slog in på en förbjuden väg.

Sade Herren: störter ned derifrån *) till- sammans; den ene af eder är en fiende till den andra: men om det kommer till eder vägledning från mig,h