وَٱلَّذِينَ يُؤۡمِنُونَ بِمَآ أُنزِلَ إِلَيۡكَ وَمَآ أُنزِلَ مِن قَبۡلِكَ وَبِٱلۡأٓخِرَةِ هُمۡ يُوقِنُونَ٤
och de som tro på det, som uppenbarats dig, Muhammed! samt på det, som uppenbarats före dig och på det eviga lifvet — de hafva en fast öfvertygelse,
Och dem, som tro på vad som nedsänts till dig och vad som nedsänts före dig och äro förvissade om det tillkommande livet.
och dem som tror på det som har uppenbarats för dig och på det som har uppenbarats före din tid och som har förvissningen att det eviga livet [väntar].
Och hvilka tro på det som blifvit nedsändt till dig, och det som blifvit nedsändt före dig, och hvilka äro fullt öfvertygade om det tillkommande lifvet;
och dem, som tror på vad som uppenbarats för dig och vad som uppenbarats före dig och är förvissade om det tillkommande livet.
Kommentar
Vad som uppenbarats för dig, det vill säga Koranen. Vad som uppenbarats före dig, det vill säga Torah, Nya testamentet och alla andra uppenbarade Skrifter. Förvissade: Är övertygade. Det har också sagts att ayqana refererar till kunskap som bygger på slutledningar. [al-Baghawi]
Abu Uthman al-Hiri sade: “Visshet är att visa lite intresse för morgondagen.”
Sahl ibn Abdullah sade: “Det är inte möjligt för ett hjärta att förnimma visshetens arom om det finner ro i något annat än Gud, den Upphöjde.”
al-Junayd sade att han hörde någon fråga al-Sirri om visshet och att han svarade: ”Det är att bibehålla lugnet när tankarna rusar omkring i ditt bröst, eftersom du inser att dina handlingar varken kan gagna dig eller avstyra det som är förutbestämt.” [al-Risala al-Qushayriyya]
Den som har visshet kan säga som Ali, må Gud vara nöjd med honom: ”Om slöjan [mellan det synliga och det fördolda] skulle dras undan skulle det ändå inte öka min visshet.” Satan kan inte närma sig den som har en sådan förvissning, utan flyr snarare bort från honom, fruktar hans blotta skugga och är glad åt att klara sig undan helskinnad. Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”Satan är rädd för Umars skugga och Umar slår aldrig in på en väg, utan att Satan väljer en annan.” Förvissningen härleder sin kraft och överlägsenhet från flera källor. Den första, mest grundläggande och centrala är att tjänaren lyssnar uppmärksamt, med hjärtat såväl som öronen, till koranverser och hadither som handlar om Guds Majestät och Fullkomlighet. Att detta är nog för att framkalla förvissning visas av Hans, den Upphöjdes, ord: Är det då inte nog för dem att vi uppenbarat Skriften för dig så att den kan läsas upp för dem. [K. 29:51] Den andra är att lära av att betrakta himlens och jordens riken och det myller av underbara och häpnadsväckande varelser som Gud låter dessa riken överflöda av. Att detta åstadkommer visshet anges av Guds, den Upphöjdes, ord: Vi ska låta dem se Våra tecken vid horisonten och inom dem själva, tills det står klart för dem att det är sanningen! [K. 41:53] Den tredje är att hängivet göra sitt yttersta och handla i överensstämmelse med sin tro, i det yttre såväl som i det inre. Att detta frambringar förvissning anges av Hans, den Upphöjdes, ord: Men de som kämpar för Vår sak ska Vi leda på Våra vägar. [K. 29:69] När det gäller visshet tillhör de troende en av tre kategorier. ”De som hör till den högra sidan” dvs. de som har stark tro, men som under vissa omständigheter kan tvivla eller skakas. Detta kallas tro. ”De främsta” är de vars hjärtan är så behärskade av tro, och tron är så fast förankrad att dess motsats inte längre är möjlig eller ens tänkbar. I denna grad av förvissning blir det osynliga som om det vore synligt. Detta kallas visshet. I den kategori som Profeterna, deras fullkomliga efterföljare och de sanna trosvittnena (ṣiddīqūn) tillhör blir det osynliga synligt och detta kallas avtäckelse (kashf) och skådande (ʿayān). Inom var och en av dessa tre kategorier finns ytterligare andra, alla är goda, men några är bättre än andra. Ynnesten är i Guds hand och Han ger den åt vem Han vill. – Gud förfogar över ett aldrig sinande överflöd. [K. 57:29] [al-Haddad]