19:4— Tornberg— Zetterstéen— Bernström— Crusenstolpe
قَالَ رَبِّ إِنِّي وَهَنَ ٱلۡعَظۡمُ مِنِّي وَٱشۡتَعَلَ ٱلرَّأۡسُ شَيۡبٗا وَلَمۡ أَكُنۢ بِدُعَآئِكَ رَبِّ شَقِيّٗا٤
"o min Herre! benen i mig äro svaga, och håren på mitt hufvud hafva grånat.
Han sade: »Herre, min kropp är förvisso bräcklig, och huvudet glänser av gråa hår, men jag har aldrig blivit besviken i min åkallan av dig, Herre!
sade han: "Herre! Min kropp har blivit svag och mitt huvud har vitnat, men aldrig har Du, Herre, låtit mig gå ohörd ifrån Dig.
Men aldrig har jag varit olycklig, o, Herre! i mina böner till Dig.