قُل لَّوۡ كَانَ ٱلۡبَحۡرُ مِدَادٗا لِّكَلِمَٰتِ رَبِّي لَنَفِدَ ٱلۡبَحۡرُ قَبۡلَ أَن تَنفَدَ كَلِمَٰتُ رَبِّي وَلَوۡ جِئۡنَا بِمِثۡلِهِۦ مَدَدٗا١٠٩

Säg: "om hafvet vore bläck för att uppskrifva min Herres ord, så skulle det taga slut, innan min Herres ord togo slut, äfven om vi togo lika mycket till hjelp."

Säg: »Om havet vore bläck, avsett för min Herres ord, så skulle havet taga slut, förrän min Herres ord toge slut, om vi ock toge lika mycket till hjälp.«

SÄG: "Om allt hav blev till bläck för [att uppteckna] min Herres ord, skulle havet helt visst sina förr än min Herres ord hade uttömts; och [så skulle det vara] även om hav lades till hav."

Säg: om hafvet vore bläck till att skrifva min Herras ord, sannerligen skulle hafvet tryta, förr än min Herres ord tröte, om än vi förökade hafvet med lika mycket dertill.