۞ضَرَبَ ٱللَّهُ مَثَلًا عَبۡدٗا مَّمۡلُوكٗا لَّا يَقۡدِرُ عَلَىٰ شَيۡءٖ وَمَن رَّزَقۡنَٰهُ مِنَّا رِزۡقًا حَسَنٗا فَهُوَ يُنفِقُ مِنۡهُ سِرّٗا وَجَهۡرًاۖ هَلۡ يَسۡتَوُۥنَۚ ٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِۚ بَلۡ أَكۡثَرُهُمۡ لَا يَعۡلَمُونَ٧٥

Gud framställer såsom liknelse en lifegen slaf, som icke rår om något, och en fri man, åt hvilken vi hafva beskärt härliga håfvor, och som deraf i almosor utgifver hemligen och öppet. Kunna de väl jemföras med hvarandra? Nej! pris vare Gud! men de fleste af dem veta det icke.

Gud framställer till liknelse en livegen slav, som ej kan göra någonting, och en, som vi beskärt härliga håvor från oss, så att han både hemligen och offentligen kan dela med sig därav; äro väl de lika? Lov och pris hör Gud till; men de flesta av dem veta ingenting.

Gud framställer liknelsen om [två män] - en slav, som tillhör en annan man och som inte kan företa sig något [på egen hand], och en man som Vi har skänkt god försörjning och som ger av sitt både när ingen ser det och öppet inför alla. Är dessa två jämförbara? Gud ske lov [för denna liknelse]! Men de flesta [av dem] inser inte [den skillnad som här råder].

Gud framställer till liknelse en inköpt slaf, som ej har magt öfver nägonting, och honom som vi gifvit en god försörjning från oss, och som delar med sig deraf hemligen och offentligen; månne de skola hållas lika? Lofvad vare Gud! men de fleste af dem äro okunnige.