وَلَوۡ أَنَّ قُرۡءَانٗا سُيِّرَتۡ بِهِ ٱلۡجِبَالُ أَوۡ قُطِّعَتۡ بِهِ ٱلۡأَرۡضُ أَوۡ كُلِّمَ بِهِ ٱلۡمَوۡتَىٰۗ بَل لِّلَّهِ ٱلۡأَمۡرُ جَمِيعًاۗ أَفَلَمۡ يَاْيۡـَٔسِ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْ أَن لَّوۡ يَشَآءُ ٱللَّهُ لَهَدَى ٱلنَّاسَ جَمِيعٗاۗ وَلَا يَزَالُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ تُصِيبُهُم بِمَا صَنَعُواْ قَارِعَةٌ أَوۡ تَحُلُّ قَرِيبٗا مِّن دَارِهِمۡ حَتَّىٰ يَأۡتِيَ وَعۡدُ ٱللَّهِۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَا يُخۡلِفُ ٱلۡمِيعَادَ٣١

Gåfves det ock en Korân, genom hvilken bergen kunde flyttas, jorden krossas eller de döde göras talande, de skulle dock icke tro. Men Gud råder öfver allt. Hafva icke det oaktadt de troende förtviflat derom, att, om Gud ville, skulle Han leda alla menniskor. Aldrig skall olyckan upphöra att drabba de otrogne för deras gerningar eller nedslå invid deras hus, förr än Guds hotelse har gått i fullbordan; ty Gud förändrar ej hvad Han har tillsagt.

Om det också vore en Koran, av vilken bergen flyttades och jorden söndersplittrades eller de döda finge förmåga att tala —. Nej, Gud tillhör makten helt och hållet. Hava då de, som tro, icke klart för sig, att om Gud ville, så skulle han vägleda människorna allesammans? Dem, som äro otrogna, skola dunderslag oupphörligen hemsöka för vad de företagit sig, eller ock skola de slå ned i närheten av deras hem, tills Guds löfte uppfylles; Gud sviker förvisso ej sitt löfte.

Om det fanns en Skrift [vars ord] kunde sätta bergen i rörelse eller bryta jorden i stycken eller förmå de döda att tala [skulle det vara denna Koran, men inte ens under som dessa skulle leda förnekarna till tron]. Nej, allt beror av Guds beslut. Har inte de troende misströstat om [att förnekarna skall anta tron? De vet ju att] Gud, om Han velat, skulle ha väglett alla människor? Men katastrofer kommer att fortsätta att drabba förnekarna till följd av deras handlingar - [drabba dem] eller [trakten] kring deras hem - till dess att Guds löfte [om trons seger] har uppfyllts. Gud sviker inte Sitt löfte.

Om än en Koran blefve nedsänd genom hvilken bergen sattes i gång, eller genom hvilken jorden blefve klufven i stycken, eller genom hvilken de döde gjordes talande, skulle de icke tro: men saken är i allo Guds. Veta då icke de som tro, att om Gud behagade skulle Han visserligen vägleda alla menniskor. Elände skall ej upphöra att drabba dem som icke tro, för hvad de begått, eller att qvarblifva nära deras boningar, tills Guds löfte skall inträlla; ty Gud skall ej bryta löftet