وَلَا يَنفَعُكُمۡ نُصۡحِيٓ إِنۡ أَرَدتُّ أَنۡ أَنصَحَ لَكُمۡ إِن كَانَ ٱللَّهُ يُرِيدُ أَن يُغۡوِيَكُمۡۚ هُوَ رَبُّكُمۡ وَإِلَيۡهِ تُرۡجَعُونَ٣٤

Ville jag råda Eder, så skulle mitt råd ej gagna Eder, om det vore Guds afsigt att föra Eder vilse. Han är eder Herre, och till Honom skolen I återföras." —

Vill jag vara uppriktig mot eder, så gagnar min uppriktighet eder icke, om Gud vill bringa eder på fall; han är eder Herre, och till honom skolen I återföras.«

Mina råd - om jag skulle vilja ge er råd - är till ingen nytta för er om det är Guds vilja att ni skall hålla fast vid era misstag. Han är er Herre och till Honom skall ni föras åter."

Och mina råd skola ej gagna eder, ehuru jag önskar att troget råda eder, om Gud vill låta eder fara vilse: Han är eder Herre; och till Honom skolen J blifva återbragte.