وَلَئِنۡ أَذَقۡنَٰهُ نَعۡمَآءَ بَعۡدَ ضَرَّآءَ مَسَّتۡهُ لَيَقُولَنَّ ذَهَبَ ٱلسَّيِّـَٔاتُ عَنِّيٓۚ إِنَّهُۥ لَفَرِحٞ فَخُورٌ١٠

Men om vi låta henne njuta välstånd efter den brist, som har träffat henne, utbrister hon: "mina hemsökelser äro förbi," och hon fröjdar sig och är full af öfvermod,

Och om vi låta henne smaka nåd efter någon motgång, som drabbat henne, skall hon sannerligen säga: »Det onda har vikit bort från mig«, och då varder hon morsk och skrytsam,

Och om Vi låter henne se bättre tider efter att ha fått pröva på motgångar, säger hon helt säkert: "De onda dagarna är förbi" och glädjen gör henne övermodig och skrytsam.

Och om vi låta henne njuta nåd, sedan motgång träffat henne, säkert skall hon säga: det onda har försvunnit från mig; ty hon blifver glad, skrytsam: