Sura 105: Elefanten

سُوْرَةُ الْفِيْلِ · Al-Fil · The Elephant · 5 verser

Öppna i läsaren (ljud, inställningar, sök)
105:1

أَلَمۡ تَرَ كَيۡفَ فَعَلَ رَبُّكَ بِأَصۡحَٰبِ ٱلۡفِيلِ١

Har du ej sett huru din Herre har förfarit med elefantens folk?

Tornberg

Har du ej lagt märke till, huru din Herre förfor med elefantens män?

Zetterstéen

HAR DU inte sett hur din Herre gick till väga mot Elefantens armé?

Bernström

Har du ej erfarit huru din Herre behand lade elefantens ägare?

Crusenstolpe
105:2

أَلَمۡ يَجۡعَلۡ كَيۡدَهُمۡ فِي تَضۡلِيلٖ٢

Har Han ej kommit deras list på skam?

Tornberg

Lät han ej deras anslag komma på skam?

Zetterstéen

Han gjorde deras krigslist om intet,

Bernström

Vände Han ej deras list i förderf, 8) Ordet förekommer i 1:sta versen. Detta kapitel åsyftar det hos araberne rygtbara, så kallade, elefantkriget. Samma ar Mohammed föddes, inträffade, att en vice konunze i lyckliga Arabien, vid namn Abrahah, för att hämnas cn af Koreischerne honom tillfogad skymf, tågade att förstöra Meckas tempel. Han red vid detta tillfälle på en elefant, kallad Mahmud, och tåget fick sitt namn deraf, eller der före att flera sådana djur funnos i hären. Då Abrahah nalkades Mecka kunde hans elefant ej förmås att vidare gå framåt, och under det ryttaren och djuret härom kämpade, kom en svärm fåglar från hafskusten, hvar och en af tem förande trenne stenar, en i hvardera klon och en i näbben, hvilka de nedkastade på Abrahahs krigare med en sådan styrka, att stenen genomträngde hjelm och karl och utk om cecnom bakdelen. Härefter kom en flod, som bortsköljde de döda kropparne och månge af dem som ej blifvit dräpte; de öfrige flydde tillbaka, men förgingos på vägen, utom Abrabah, som ensam hemkom, men kort derefter dog af förruttnelse. Så lyder i korthet legenden. Det största un derverket låg väl dock i Korcischernes mannamod, hvilka anfördes af profetens farfader Abd'al Motalleb. Att någon verkligt ovanlig händelse legat till grund för denna sägen, är troligt; i annat fall lärer cj profeten vågat omnämna den i sin Koran, då mången med bonom samtidig kunuat på ett afgörande sätt tillrättavisa honom. Hos ett vid skepligt och lättroget folk är ej svårt att af naturliga till dragelser tillskapa underverk. Ej längere tillbaka än 1825 utgafs I Frankrike tryckta religiösa afbandlingar, om un derbara kors, som det året visat sig på himmelen, och va vit bevittnade af hela menigheter! För elefantkriget, se Gagniers företal till Moham. Hist. af Abu'l feda; Ia Bibl ee Kn 719

Crusenstolpe
105:3

وَأَرۡسَلَ عَلَيۡهِمۡ طَيۡرًا أَبَابِيلَ٣

och sändt öfver dem skaror af foglar,

Tornberg

Han sände ju över dem fåglar i mängd,

Zetterstéen

när Han sände mot dem svärm efter svärm av fåglar

Bernström

Och sände öfver dem fåglar flocktals,

Crusenstolpe
105:4

تَرۡمِيهِم بِحِجَارَةٖ مِّن سِجِّيلٖ٤

som kastade på dem stenar af bränd lera?

Tornberg

Som kastade på dem stenar av bränd lera,

Zetterstéen

som lät [ett regn av] stenar hagla över dem - Hans förutbestämda straff! -

Bernström

Som kastade på dem stenar al dem som äro brände i afgrunden ”),

Crusenstolpe
105:5

فَجَعَلَهُمۡ كَعَصۡفٖ مَّأۡكُولِۭ٥

Så gjorde Han dem like maskäten gröda.

Tornberg

Och gjorde dem lika maskstungen gröda.

Zetterstéen

Och [där] lät Han dem [ligga utströdda] som de torra stråna på ett avmejat sädesfält.

Bernström

Och gjorde dem likt kornets afbetade stjelk CVI. KAPITLET Koreischerne "") Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges

Crusenstolpe