Sura 40 · Den rättrogne (Ghafir) · vers 5 av 85

Öppna i läsaren
40:5

كَذَّبَتۡ قَبۡلَهُمۡ قَوۡمُ نُوحٖ وَٱلۡأَحۡزَابُ مِنۢ بَعۡدِهِمۡۖ وَهَمَّتۡ كُلُّ أُمَّةِۭ بِرَسُولِهِمۡ لِيَأۡخُذُوهُۖ وَجَٰدَلُواْ بِٱلۡبَٰطِلِ لِيُدۡحِضُواْ بِهِ ٱلۡحَقَّ فَأَخَذۡتُهُمۡۖ فَكَيۡفَ كَانَ عِقَابِ٥

Före dem (mekkanarne) har Noachs folk, och efter dem de förbundne hedningarne beskyllt Guds sändebud för lögn, och hvarje religions parti stälde försåt för sin apostel, så att de skulle kunna lägga hand på honom, och tvistade med toma ord, för att vederlägga sanningen. Derföre näpste jag dem, och hurudant var väl mitt straff!

Tornberg

Före dem har Noas folk och de förbundne efter dem hållit sanning för lögn; varje menighet har haft planer mot sin apostel för att beslå honom, och de hava stritt med lögn att därmed bringa sanningen på fall, men jag grep dem, och hurudant blev mitt straff?

Zetterstéen

I gångna tider förnekade Noas folk sanningen och, efter dem, alla de som gaddade sig samman [mot Guds budbärare]; varje folk hade onda anslag mot sitt sändebud och ville gripa honom, och [alla] försökte de med bedrägliga argument bestrida sanningen [i de gudomliga budskapen]. Men till sist ställde Jag dem till svars - och hur fruktansvärt var inte Mitt straff!

Bernström

Noachs landsmän och de som efter dem voro sammansvurne mot Guds sändebud anklagade desse för lögn före dem: hvart enda folk hade något i sinnet mot sin apostel, för att bära händer på honom. Och de tvistade med tillhjelp af lögnen, för att derigenom utplåna sanningen; men Jag straffade dem; och hurudant blef mitt straff!

Crusenstolpe