وَعِبَادُ ٱلرَّحۡمَٰنِ ٱلَّذِينَ يَمۡشُونَ عَلَى ٱلۡأَرۡضِ هَوۡنٗا وَإِذَا خَاطَبَهُمُ ٱلۡجَٰهِلُونَ قَالُواْ سَلَٰمٗا٦٣

Den Barmhertiges tjenare, som ödmjuke vandra på jorden och, om de tilltalas af de okunnige, svara: "frid,"

Förbarmarens tjänare äro de, som gå saktmodigt på jorden och när de fåvitske tilltala dem, svara: »Frid!«

Den Nåderikes [sanna] tjänare går lugnt och värdigt [och utan later] på jorden, och när avgudadyrkarna vill inleda ett samtal med dem, svarar de med fredshälsningen.

Och Han är den som förordnat natten och dagen att efterträda hvarandra, för den som vill erinra sig, eller vill vara tacksam. *) Se not 351. 356) Så är versen tydd af Al Beidawi; den kan emedlertid lika väl tolkas på ett annat sätt, nemligen, att Mohammed ön- skar att icke någon må gifva, utom den som fritt och ger- na bidrager med sitt goda till befrämjande af Guds reli- gion; i stället för, utom att omvända honom, bör det då heta: utom från honom &c. Se Sale. 462