وَٱصۡبِرۡ نَفۡسَكَ مَعَ ٱلَّذِينَ يَدۡعُونَ رَبَّهُم بِٱلۡغَدَوٰةِ وَٱلۡعَشِيِّ يُرِيدُونَ وَجۡهَهُۥۖ وَلَا تَعۡدُ عَيۡنَاكَ عَنۡهُمۡ تُرِيدُ زِينَةَ ٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَاۖ وَلَا تُطِعۡ مَنۡ أَغۡفَلۡنَا قَلۡبَهُۥ عَن ذِكۡرِنَا وَٱتَّبَعَ هَوَىٰهُ وَكَانَ أَمۡرُهُۥ فُرُطٗا٢٨

Håll dig fast vid dem, som morgon och afton åkalla sin Herre af längtan efter Hans nåd, och låt ej dina ögon vända sig ifrån dem af åstundan efter denna verldens ståt. Lyd ej heller den, hvars hjerta vi hafva gjort likgiltigt för vår åminnelse och som följer sin egen lusta, och hvars handlingar äro förhastade.

Hav tålamod med dem, som åkalla sin Herre morgon och afton för att vinna hans välbehag! Ej må dina ögon vända sig bort ifrån dem för att söka det jordiska livets härlighet! Lyd ej heller den, vars hjärta vi gjort likgiltigt för tanken på oss, som rättar sig efter sina hugskott och som går till överdrift!

Och ha tålamod med dem som morgon och afton anropar sin Herre och söker Hans välbehag och vänd dig inte ifrån dem för att i stället vila ögonen på denna världens pomp och ståt. Och lyssna inte till den vars hjärta Vi har låtit förbli [kallt och] likgiltigt inför tanken på Oss och som [bara] frågar efter det som behagar honom själv. För honom är allt hopp [om räddning] ute.

Säg: sanningen är från din Herra; alltså hvem som vill, må han tro, och hvem som vill, må han tvifla. Vi hafva, i sanning, beredt åt de orättfärdige en eld, hvars uppblossande låga skall omfatta dem: och om de ropa på hjelp, skola de hjelpas med vatten likt smält koppar, hvilket skall skålla deras ansigten: elak är drycken; och svår är bädden!