قَالُواْ ٱتَّخَذَ ٱللَّهُ وَلَدٗاۗ سُبۡحَٰنَهُۥۖ هُوَ ٱلۡغَنِيُّۖ لَهُۥ مَا فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَا فِي ٱلۡأَرۡضِۚ إِنۡ عِندَكُم مِّن سُلۡطَٰنِۭ بِهَٰذَآۚ أَتَقُولُونَ عَلَى ٱللَّهِ مَا لَا تَعۡلَمُونَ٦٨

De säga: "Gud har tagit sig en son." Ära vare Gud! Han har nog af sig sjelf; Hans är hvad som finnes i himlarne och på jorden. I hafven intet bevis för ett sådant påstående. Viljen I säga om Gud hvad I icke veten?

De säga: »Gud har skaffat sig barn.« Honom allena all ära, han är den Självtillräcklige, honom tillhör vad som finnes i himlarna och vad som finnes på jorden. I haven icke något bevis härför. Skolen I påbörda Gud vad I icke veten?

De säger: "Gud har [avlat] en son." Nej, stor är Han i Sin härlighet! Han är Den som är Sig själv nog; allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär är Hans. Ingenting bemyndigar er [att påstå] detta. Ni säger alltså om Gud det som ni inte kan veta

De säga: Gud har aflat barn: prisad vare Han! Han är den Rike; Honom tillhör hvad helst som finnes i himlarne och på jorden: hafven J något öfvertygande bevis derpå? Eller sägen J om Gud hvad J icke veten?